Relier Pairs Psykologi 4Version en ligne Kap 1-3.4 och kap 6-6.8 par Nelia Wiklund 1 Psykiskt välbefinnande 2 Blomstrande mental hälsa 3 Mental hälsa 4 Tynande mental hälsa hög nivå av psykiskt välbefinnande balans i känslolivet, att uppleva livet som meningsfullt och att ha tillfredsställande sociala relationer; en del av den mentala hälsan förmåga att älska, arbeta, lida= att klara av sin vardag. saknar delfaktorerna för psykiskt välbefinnande 1 Adaptiva copingmetoder 2 Aktiv förträngning 3 Känslofokuserad coping 4 Psykiskt arbete 5 Sublimering 6 Psykisk balans 7 Reaktiva copingmetoder 8 Defensmekanismer 9 Regression 10 Förskjutning 11 Icke-adaptiva copingmetoder (undvikandebteende) 12 Problemfokuserad coping 13 Proaktiva copingmetoder 14 Betydelsefokuserad coping 15 Projektion 16 Copingmetoder innebär att man försöker påverka känsloreaktionerna och känsloupplevelsen då den redan har uppkommit copingmetoder med vilka man strävar efter att ändra situationen som orsakar negativa känslor metoder som används när man inte längre kan påverka situationen märkvärdigt; kan vara fysiska metoder, psykiskt arbete eller socialt stöd överför sina egna förbjudna eller svåra känslor på någon annan kanaliserar individen sina önskningar och känslor på ett av kulturen accepterat sätt, till exempel i konst eller andra hobbyer upplevelse av sig som en enhetlig och förståelig person med integrerad jaguppfattning och en upplevelse av att livet är tillräckligt meningsfullt medvetet skjuter upp den känslomässiga bearbetningen av de svåra sakerna till en senare tidpunkt och på det sättet medvetet tar timeout Regleringsmetoder som baserar sig på i huvudsak medveten och viljestyrd aktivitet försöker påverka känsloreaktionen redan innan den uppkommer Undvikande av känslor kan komma fram till exempel i okontrollerat ätande eller shoppande, beroenden av olika slag eller missbruk av rusmedel copingmetoder som människan använder när den psykiska balansen sviktar ordentligt; kan vara t.ex. att ändra de egna livsvärdena man inte riktar sina negativa känslor mot den som gett upphov till dem utan mot någon annan. psykets försvarsmetoder, som ändrar människans tänkande och känslor för att skydda sig mot den ångest som hänger samman med den psykiska situationen reflektera mångsidigt och att analysera och försöka hitta nya synvinklar. människan går tillbaka till ett redan avklarat utvecklingsstadium och beter sig barnsligare än vanligt främjar anpassningen, hjälper en att lösa problem eller lindrar åtminstone de negativa känslor som väcks av problemen. 1 Kulturbundna 2 Betingning av rädsla 3 Empati 4 Känsloreglering 5 Nonverbalt känslouttryck 6 Uppmärksamhetsbias 7 Resiliens 8 Sinnesstämning 9 Självbehärskning 10 Belöningssystemet 11 Primär känsla 12 Känsla 13 Interoception 14 Känsloupplevelse 15 Sekundär känsla 16 Känslor smittar 17 Duchenne-leendet 18 Emotionella färdigheter 19 Grundläggande känslor 20 Känsloreaktion förbindelsen mellan amygdala och hippocampus gör att speciellt farliga saker lätt lagras i minnet redan efter en enda obehaglig upplevelse en persons känslouttryck orsakar en liknande känsloupplevelse i en annan person långvarig benägenhet att uppleva en viss typ av känslor emotion; kortvarig reaktion på en inre eller yttre händelse som ändrar människans handlingsberedskap känsla som uppstår av individens behov och målsättningar känslouttryck med miner, gester och röstläge, till största del automatiserat förmågan att klara sig i och återhämta sig från även svåra motgångar varierar enligt kulturen förmågan att känna igen känslor hos sig själv och andra, förmåga att förstå, reglera och använda känslor som resurs en känsla som uppstår som reaktion på någon annan känsla händelser som väcker känslor drar lättare uppmärksamheten till sig förmåga att kontrollera sina egna önskningar och sin egen aktivitet universella känslor (glädje, sorg, rädsla, hat, förvåning och avsky) en medveten upplevelse som beror på att man känner igen och tolkar tillståndet i kroppen processer som människan använder för att medvetet påverka vilka känslor, när och hur starkt hon upplever känslan samt hur hon uttrycker känslan det system i hjärnan som ständigt följer med kroppens inre tillstånd, t.ex. hjärtats slagfrekvens, andningsfrekvensen förmågan att sätta sig in i en annan människas situation och leva sig in i hennes känslor en automatisk reaktion som förändrar något i hjärnans och kroppens funktion, t.ex. att pulsen stiger de strukturer i hjärnan som reglerar motivationen och bedömer om händelser i omgivningen är belönande exempel på automatiserade känslouttyck och miner 1 Kronotyp 2 Biologisk klocka 3 Melatonin 4 Homeostatisk reglering 5 Vakenhetsnivå 6 Glymfatiska systemet 7 Adenosin 8 Djup sömn 9 Kompenserande sömn 10 Dygnsrytm 11 REM-sömn 12 Mardröm 13 Lätt sömn sömnstadierna 1 och 2, musklerna slappnar av, kroppstemperaturen sjunker och pulsen blir lugnare; den sovande går så småningom mot djupare sömn mekanism i den suprakiasmatiska kärnan i hypotalamus, som ser till att det sker växlingar i aktiveringsnivån under olika tider på dygnet kroppens och hjärnans aktiveringsnivå, människans beredskap variationer mellan sömn och vakenhet som upprepas med jämna mellanrum neurotransmittor som hjärnan producerar medan människan är vaken; orsakar trötthet en dröm där människan upplever att den egna säkerheten, överlevnaden eller självkänslan är hotad sömnstadium under vilket EEG hos den sovande påminner om EEG under vaket tillstånd och under vilket man vanligtvis drömmer Individuella skillnader i dygnsrytmen sömnstadierna 3 och 4, slow wave-sömn (deltasömn); personen blir mer omedveten och aktiviteten i hjärnan sjunker organismens regleringssystem som bl.a. ansvarar för balansen mellan sömn och vakenhet (ser t.ex. till att människan blir allt sömnigare då hon vakar) sömn med mer djup sömn och REM-sömn än vanligt som uppstår efter långt vakande hjärnans rengöringssystem som aktiveras under sömnen ett hormon som utsöndras av tallkottskörteln och som sänker kroppstemperaturen och gör människan sömnig 1 Sömnstörning 2 Stress 3 Social jetlag 4 Sömnlöshet 5 Parasomni 6 kognitiv psykoterapi sjukdom som stör sömnen, t.ex. sömnapné, narkolepsi eller restless legs-syndrom stark variation i dygnsrytmen av sociala orsaker under vardagen och veckoslutet innebära att man har svårt att somna, vaknar under natten eller vaknar för tidigt på morgonen. psykoterapiform där man strävar efter att ändra skadliga tankesätt och föreställningar och känslor kopplade till dem kroppens och psykets reaktion i en situation där individen skulle behöva mer resurser och prestationsförmåga ett specialfenomen i anslutning till sömn, kännetecknas till exempel av avvikande rörelser, beteende eller förnimmelser 1 Delusion 2 Anorexi 3 Bipolär sjukdom 4 Bulimi 5 Ångeststörning 6 Schizofreni 7 Personlighetsstörning 8 Psykotiska störningar 9 Depression 10 BED (binge eating disorder) 11 Hallucination 12 Affektiva störningar 13 ARFID (avoidant-restrictive food intake disorder) en form av hetsätning som inte medför kräkningar vanföreställningar en grupp av störningar, som framför allt kännetecknas av förvrängd verklighetsuppfattning (bl.a. schizofreni, tillfälliga psykoser) hetsätning i kombination med kräkning nedstämdhet och nedsatt förmåga att känna välbehag. kännetecknas av växlande perioder av depression och mani självsvält en grupp av psykiska störningar, som kännetecknas av ytterligheter i personlighetsdragen betyder egentligen "splittrat sinne", men innebär vanföreställningar och förföljelsemani m.m. Osammanhängande tal, rastlöshet m.m sinnesvillor en grupp av psykiska störningar, där typiska symptom är svårigheter med känsloregleringen (t.ex. fobier, tvångsstörning, panikstörning) grupp av psykiska störningar där depression eller mani är typiskt (t.ex. depression och bipolär sjukdom) innefattar selektivt ätande eller rädsla för ätande, vilket utgör en risk för tillväxten, utvecklingen och näringstillstånde 1 Tvångsvård 2 Syndrom 3 Minoritetsstress 4 Sjukhusvård 5 Tankeförvrängning 6 SSRI-mediciner 7 Epidemiologi 8 Diagnos 9 Struktur 10 Stress-sårbarhetsmodellen 11 Funktion 12 Neuroleptika 13 TMS (Transkraniell magnetstimulering) 14 SES (socioekonomiska statusen) 15 Prevalens 16 Psykofarmaka 17 Elbehandling 18 Öppenvård 19 DBS (Djupstimulering av hjärnans inre delar) skadligt tänkande som kan öka risken för och upprätthålla psykiska störningar sjukdomarnas uppkomst och spridning för ett ögonblick leder en stark elektrisk ström i patientens hjärna vissa symptom förekommer samtidigt och de verkar höra ihop med vissa beteenden. särskild stressbelastning på grund av diskriminering hos personer med en minoritetsidentitet modell enligt varje människa bär på en kombination av biologiska faktorer och livshistoria, kan öka eller minska benägenheten för en psykisk störning påverkar dopaminnivån (vid psykoser) begrepp som används i epidemiologi; en sjukdoms förekomst vid en viss tidpunkt, hur många som har en viss sjukdom vård utanför sjukhuset, klienten bor hemma eller i något stödboende och träffar psykiatrisk sjukskötare, psykiatriker eller psykoterapeut regelbundet påverkar serotoninsystemet (vid depression och ångeststörningar) vård där patienten bor på sjukhus och vårdas där beskriver utbildningsnivå och välfärd, har visat sig korrelera negativt med förekomsten av psykiska störningar inom enskilda samhällen kräver ett ingrepp där man opererar in elektroder i hjärnan, samt en stimulator i bröstkorgen hur hjärnan funktionerar i ditt fall: t.ex. produceras tillräckligt dopamin? mediciner som används vid behandling av psykiska störningar, påverkar neurotransmittorerna vård oberoende av patientens vilja hur hjärnan är uppbyggd i ditt fall skapa ett kortvarigt magnetfält utanpå hjärnan. Hjärnans område stimuleras och man kan se förhöjd aktivitet, som kan lindra depression en slutsats, på basis av olika symptom, om en sjukdom som orsakar olika symptom. Av diagnosen kan ges vård som i undersökningar visa sig vara effektiv 1 Stigma 2 Kognitiv psykoterapi 3 ACT (Acceptance and Commitment Therapy) 4 Beteendeterapi 5 Psykoedukation 6 Interovention 7 Psykoterapeut 8 Lösningsfokuserad terapi 9 Psykodynamisk terapi 10 Psykoterapi 11 Inre stigma terapiform som förändrar personens syn på sina förvrängda tankar. Mål: de konstiga tankarna definierar inte längre personen eller hens liv. strävar efter att utreda och förstå känslor och föreställningar om den nuvarande situationen med hjälp av tidigare historia och minnen som uppstår psykoterapiform där man strävar efter att ändra skadliga tankesätt och föreställningar och känslor kopplade till dem en psykoterapiform där man strävar efter att öva någon ny aktivitet med exponeringsövningar eller med metoder för självbehärskning en psykosocial vårdform i vilken klienten och hens närstående får kunskap om sjukdomen, dess symptom och vården samt förbinds till vården individen stämplar sig själv negativt och börja se sig själv som otillräcklig innebär vilken som helst åtgärd som syftar till förändring. Använder sig t.ex. av sysselsättningsterapi, konstterapi, litteraturterapi och musikterapi yrkesperson inom hälso- och sjukvården. oönskad social stämpling som orsakar bl.a. skam, lidande och försvagad självkänsla en vårdform som grundar sig på samtal och växelverkan, används till exempel för vård av psykiska störningar psykoterapiform där fokus är på framtiden genom att rikta in sig på önskemål och att identifiera styrkor istället för svårigheter
NURSE NERD NERVES STUFF